Tomrum..

Har inte så mycket att skriva.. Känner fortf ett fruktansvärt tomrum efter min Gisse men känns inte längre jobbigt att prata om henne. Minns alla hennes speciella fixidéer..
Har hämtat hennes aska och de känns lite lättare att ha henne hemma igen..

Bonnie har varit väldigt låg o mer orolig än vanligt.. men har äntligen börjat äta bättre igen.. Tror att hon kommer fixa de här ganska bra.. Hon e jätteduktig på att vara själv o om de skulle bli jobbigt har hon systers hund Rocco som sällskap..
Utan Bonnie skulle de inte finnas nånting kvar..
Min lilla pärlunge..

Ett ljus för Gisse..

Nu har det hänt som aldrig fick hända..
Min älskade Gisse har lämnat oss. För en vecka sedan åkte vi in te veterinären och gjorde ultraljud på hennes livmoder och precis som jag befarade så hade hon fått livmoderinflammation. Livmodern va full med vätska och en hel del förstorad. Operation gick helt bort med tanke på ålder och vikt och det enda andra alternativet va behandling med hormoner, abortsprutor och antibiotika. Det fanns ingen säkerhet på att det skulle hjälpa alls och om det skulle hjälpa så kunde dom ge henne sommaren ut.. Jag fick sitta o fundera en lång stund och väga för och nackdelar. Men hur medicineringen skulle kunna påverka henne negativt bara för en kanske två månader extra avgjorde mitt beslut. Jag ville ge henne ett så värdigt avslut jag kunde så jag valde att ta bort henne direkt på plats.. Hon va enligt veterinären väldigt trött i kroppen vilket gjorde att hon somnade direkt.. Inga ryck och inga tunga suckar. Hon bara somnade...
Det va mitt livs svåraste beslut och det gör fortfarande fruktansvärt ont. Men jag försöker minnas allt hon var och allt hon gjorde. Och det vore inte rätt att hålla henne vid liv för att jag vill. Men aldrig kommer jag glömma henne och alltid kommer jag sakna henne.Och här kommer alltid finnas ett stort tomrum som hon inte längre fyller.

Tänder ett ljus för dig underbara Gisse.
Du var mitt ljus i mörkret.

Gisse
6/6-2000
9/5-2011